johannablomster

Gör så ont att tänka på allt. Alla minnen. Namnceremoni, alla födelsedagar, bröllop, studenten, mariefred, finland.. aldrig mer, det är verkligen slut.. Jag vill inte ens gå vidare. Ingen känner mig så som du gör.. Man kan ju alltid hoppas på att något händer.. här behöver man verkligen mirakel alltså. Imorgon åker jag till finland, sjukt jobbigt. Ska vara där i 3 veckor, och jag har typ ingen där, så jag kommer bara gå runt och tänka på allt.. Lite fegt av mig att skriva det här på bloggen, men you know me, jag är feg.